lördag 30 april 2011

Innergården får nytt liv


Påskhelgen bjöd på strålande väder och annandagen var inget undantag. Den ägnade jag tillsammans med några av lägenhetsinnehavarna åt att förnya Framtidshusets innergård på Bo01-området i Västra hamnen i Malmö. Det var alltså 2001 som jag fick uppgiften att skapa en innergård till årets boutställning i Malmö. Nu har det förflutit ett decennium och gården har en tid varit i stort behov av en renovering. Pagodkornellerna, Cornus controversa, har vuxit sig höga och har skuggat ut mycket av vegetationen under sig och ogräset har inte rensats bort utan istället spridit sig alltmer. Men inte nu längre.

Redan under senvåren passade jag på att försiktigt beskära kornellträden för att släppa in mer ljus till markskiktet. Det var främst de nedersta grenarna som togs bort. Under annandagen samlades så de boende för en arbetsdag i solen. Jag hade beställt växter som skulle planteras, men först rensade vi ogräs och grävde igenom planteringsytorna.

Innergården består av fyra triangelformade ytor, där två nästan ligger helt i skugga under större delen av dagen. Där planterades fänrikshjärta, hasselört, spetsbräken och kaukasisk förgätmigej.

På ett något soligare parti finns ett litet trädgårdsträsk. Här förstärkte vi den kvarvarande vegetationen med flera fuktälskande arter. Det var Iris sibirica, Iris setosa och Iris laevigata, smörboll och äkta förgätmigej, gökblomster och en storblommig form av humleblomster. Även den långblommande stjärnflockan, Astrantia 'Roma' fick plats bland iris och förgätmigej.

Den sista triangeln får sol mest hela dagen. Här var det inte mycket av den gamla planteringen som gick at bevara, så det mesta grävdes bort. Istället satte vi högresta perenner som tuvrör och Coreopsis tripteris kringvuxna av bland annat jättedaggkåpa och Geranium ROZANNE. Den lilla silverbladiga glansälväxingen (Sesleria nitida) fick också vara med.

Alla jobbade med lust och kraft och när vi var klara så berättade jag om de olika växterna som vi just planterat och grillen var igång och vi mumsade korv och solen sken och så tog sagan slut.


Upprensning och plantering är i full gång

Innergården ligger mitt i Bo01-området med Turning Torso som nära granne

De boende har skapat flera mysiga uteplatser 

fredag 29 april 2011

Sippor blå i backarna stå



På lördagarna ger jag mig iväg någonstans med mig min yngste son Amani. Under vinterhalvåret brukar vi ta buss nummer 1 till Stadsbiblioteket i Lund, läsa en stund och sedan fika på Martas café. Nu under det ljusare halvåret åker vi istället ut i naturen.

Senast det begav sig vandrade vi vid Knivsåsen just utanför Dalby. Det var en underbar dag. Bofinkarna försökte överrösta varandra bäst de kunde, storbokarnas knoppfjäll hade precis tappat taget om de sprittande glada, limegröna ungbladen som mitt framför ögonen på oss vällde ut längs grenar och småkvistar i en aldrig sinande ström och i den torra sydslänten på själva åsen lyste backsippornas duniga klockor som allra bäst i solgasset. Backsippor tröttnar jag aldrig på. De är alltid lika vackra för mig, vår efter vår, år efter år.

Amani hade lite svårt att hålla balansen i den branta slänten, men att också han redan älskade Pulsatilla vulgaris gick det inte att ta miste på. Han luktade djupt ner i svalget på de förskräckta sipporna och knådade ett blomblad mellan tumme och slickepott så som jag brukar göra med citronmeliss och salvia nere vid kolonilotterna på vårt bostadsområde. Lite besviket fick han hålla till godo med att försiktigt smeka de mjuka hårknopparna, för så mycket till doft har backsipporna inte att erbjuda. Men de är ulligt mjuka som det gosigaste av gosedjur. Det uppskattade lillsonen.

Nu åker jag ju med min kurs till England imorgon lördag, så Amani och jag missar vår lördagsutflykt den här veckan. Det sörjer jag. Men vi kommer förstås att ha många vackra lördagar tillsammans i naturen, vår efter vår, år efter år.

Backsippor på rad på krönet av Knivsåsen
    

Klockhyacinternas land

Bluebell on the hill

Imorgon bitti bär det åstad till öriket i väster för en knapp veckas gotterier i engelska trädgårdar och parker. Det är studenterna på utbildningen Trädgårdsingenjör Design i Alnarp som tillsammans med några tidigare studenter och Karin, Magnus, Inger och jag har förmånen att få besöka några av Englands mest omtalade och sevärda trädgårdar. Som en liten smaklig aptitretare visar jag här några bilder från förra årets resa. Det är Hyacinthoides non-scripta, engelsk klockhyacint, i egen hög person som så här års pryder skogar, dungar och parker i väldiga djupblå massor.

Självfallet återkommer jag med små beskrivningar och sköna bilder från resan när vi kommit åter och resdammet hjälpligast lagt sig.

Hyacinthoides non-scripta, engelsk klockhyacint

måndag 18 april 2011

Körsbärskornellen vid stambanan


Trollebergsrondellen i Lund håller just nu på att omvandlas från gräsmatta till blommande kalkstäpp. Redan i förra veckan satte vi en svartall och idag började vi äntligen att plantera perennerna.

Vid lunchtid lämnade jag rondellen för en stund och traskade in mot Bantorget för att äta lunch på en utmärkt indisk restaurang med en utsökt indisk buffé. Just innan jag passerade under järnvägen möttes jag av några körsbärskorneller (Cornus mas) i full blom som fick mig att må bra och även som synes att ta upp kameran ur fodralet som tills dess dinglat på ena axeln. Här delar jag med mig lite av måbraet. Håll till godo.

Jag återkommer längre fram och berättar om kalkstäppsrondellen, men redan nu kan du följa utvecklingen på bloggen Biotope Design.

Perennerna lyfts av för att så småningom hamna i kalkkrossen i rondellen

fredag 15 april 2011

Vårspiraler och häxlökar


Nu är tiden då gula vintergäck, vita snödroppar och klosterliljor går i frö och lämnar över arenan till de färgexploderande blå massorna. Det är stjärnorna vid slottet som gör entré. Blåstjärnorna (Scilla siberica) med sina hängande mörkblå kalkar och vårstjärnorna (Chionodoxa luciliae och C. forbesii) som ljusare blå mer vågat och öppet blottar sina intimaste delar rätt upp i skyn.

Numera för moderna botanister förargligt nog även vårstjärnorna till släktet Scilla, men det tycker jag är något vi ska prata tyst om. Det är annars risk för att det namnet tar över och sprider sig lika snabbt som dess bärare gör. Vårens alla blåblommare hör nämligen till de bästa lökväxterna för att förvilda i trädgården eller parken, och så, i stora böljade vågor, njuts de allra bäst tycker jag.

Men det hindrar ju inte att vårlökarna kan sättas på annat vis också. För ett antal år sedan gjorde några studentgrupper förslag till alternativa planteringslösningar. Här ser vi två sådana - den långa spiralen och häxringarna.

Spiralens långa arm fortsätter ett gott stycke bort från virvelns centrum

De excentriska häxringarna har nästan suddats ut och är nu knappt skönjbara.

Själv tycker jag bäst om idén att leka med vårstjärnorna i häxringar. Då fogas de vilda, bångstyriga lökarna in i en begränsande form som också redan den existerar i naturen. Det blir ett lyckat möte. Tyvärr har vårstjärnorna i häxringarna gått tillbaka i antal under åren och numera ser ringarna tunna och otydliga ut. Men det går ju att ändra på.

Lökspiralen är också rolig men andas aningen för mycket av löksättarmaskin och känns också lite väl konstruerad för att riktigt falla på plats. Men visst är det kreativt och visst kan vi tillåta oss att skoja och leka med smålökar i nya former eller färgkombinationer. Det hör väl ändå lite den muntert ystra vårens yra till.

Fast hur man än skojar till det så är det svårt att skapa något mer tilltalande än ett fält av blå vårlökar som självsprider sig i oregelbundna naturliga mönster. Tycker jag. Vad tycker du?

Små påskliljor och vårstjärnor går i spiral

onsdag 13 april 2011

Fjärilsängen kan börja spira


Redan innan jag passerat Hallandsåsen slog de första stänken hårt mot vindrutan. Väl framme i Laholm regnade det rejält och de orangefärgade regnställen åkte på innan vi begav oss ner till stadsparken.

Igår sådde vi den blivande fjärilsängen. En yta på omkring 5 000 kvm ska omvandlas till ett eldorado för bin och fjärilar, humlor och blomflugor. Ytan är uppdelad i två olika biotoper, en surare torr- till normaläng med ett fuktparti i mitten och en torr kalkäng som spetsats med kalkkross från brottet i Ignaberga.

Fröna har vi köpt från Pratensis i Småland och den tyska fröfirman Jelitto Staudensamen.

Några arter planterades även som pluggplantor. Det var smörboll och kabbeleka, backtimjan och backsippa, mandelblom och brudtistel.

Enstaka buskar sattes också på ängen, mest enar, slån och vildrosor. I utkanten av Fjärilsängen ligger Nässelbacken. Det ska bli en liten inhägnad planterad med brännässlor som värdväxt åt färgglada dagfjärilar. Läs mer om projekten i Laholm på kommunens hemsida.

Fröna blandades med Vermiculite för att lättare kunna sås

Framför de tre sående töserna ska lilla Nässelbacken anläggas


Vårbacken intill fjärilsängen hade precis börjat att blomma, men krokusen valde i regnrusket att stänga butiken och sluta sina kalkar.

söndag 10 april 2011

Gissa växten 1


Vilken växt är det som yrvaket limegrön och nyfiken tittar upp bland fjolårsförna och unga ramslöksblad i Alnarpsparkens mer vildvuxna partier? Vet du? Eller dristar du dig till att gissa?

onsdag 6 april 2011

Snöklockor i drivor stora

Först en bild från snöklockorna i parken i Alnarp i dag


Idag tipsade Mårten Hammer mig om ett jättebestånd av snöklocka, Leucojum vernum, som han trodde var den största sammanhängande ytan av denna älskliga vårens lilla varelse i hela landet. Eftersom klockorna snart klingar på sista versen, gjorde jag direkt slag i saken och tog mig ut till denna fantastiska snöklockeäng eller snarare lund när jag åkte hemåt från dagens Alnarpsvistelse. Titta och njut!

Snöklockor i en trädgård nära Tottarp i Skåne