fredag 28 oktober 2011

Bortspolat på lek och allvar

Översvämmat

Efter häftiga, ihållande regn kan vattnet stiga i vattendrag och sjöar och svämma över sina bräddar. Det är den illusionen man så enkelt men effektfullt har skapat i den japanska trädgården genom att markera en väg som går ner i vattnet mellan två av trädgårdens öar.  

Här är det på lek, men längre västerut fick vi erfara att verkgheten som så ofta överträffar dikten. Något besök i Avoca Prairie and Savanna State Natural Area i Wisconsin blev det aldrig. Vägen dit var överspolad av en strid flod av forsande vatten. Med bil gick det inte att passera och till fots kändes strömmen för strark och uppgiften att ta sig över till andra sidan för riskabel.

Men bara två veckor tidigare hade vattnet stått ännu så mycket högre. När vi körde längs vägarna såg vi slamranden i vegetationen halvannan meter över biltaket. I det perspektivet kändes det missade besöket i Avoca inte längre lika förargligt.

I avrinningsområdet till Mississippi var vägarna bortsplade på flera håll och träden stod i meterdjupt vatten.


Porten till Avoca. Här var det stopp på riktigt.

För svårt att ta sig över

Träden har stått under vatten i åtskilliga veckor och börjar lida av vätan

Mississippi mellan Illinois och Idoha

torsdag 27 oktober 2011

Elizabeth Hubert Malott Japanese Garden


The Garden of Three Islands är en mycket besöksvärd japansk trädgård i Chicago Botanic Garden. Det är den bästa trädgård av japanskt snitt som jag sett utanför Japan. Eftersom jag ännu inte varit i Japan så vet jag inte om den skulle kunna mäta sig med trädgårdarna i självaste öriket i öster, men den är hur som helst verkligen värd ett besök. När jag var där i slutet av juli överraskades vi av ett våldsamt åskoväder som höll mig inomhus i flera timmar. Strax efter regnet var trädgården tom på besökare, ångande av vattenmättnad och magiskt överväldigande.








söndag 16 oktober 2011

Det blev en blå bolltistel i år


Blå bolltistel. Foto: Marie Andersson


2012 blir bolltistlarnas år
Året Perenn utses varje år av Perennagruppen som består av vår inhemska elit av perennodlare och kungörandet brukar ske under höstens trädgårdsmässa. I år presenterade Lena Drameus-Åberg från Åbergs Trädgård i Ystad perennodlarnas val, Echinops bannaticus, blå bolltistel.

Som vanligt har man enats kring en mycket odlingsvärd och praktfull perenn. Den blå bolltisteln hör till våra bästa högresta och formstarka växter för trädgårdens soliga blomsterplanteringar. Härdigheten är utmärkt och den klarar de flesta jordar så länge de är väldränerade och utan stående vinterfukt. Särskilt lämpad är den för en stäppartad plantering med gassande sol och grusigt och torrt kring rötterna.

Bolltistelns stålblå blomklot passar fint till andra blå eller blåvioletta färger, men mörkt purpurrött och alla rosa nyanser gör sig också bra i samma sällskap. Vitt och grått är som alltid gångbart och komplementära toner i orange eller gult fungerar utmärkt i små doser.

Som formkontrast lämpar sig dels fjäderlika former som vi hittar bland de flesta prydnadsgräs, dels smala uppåtsträvande spiror som hos kungsljus, anisisop och kransveronika. I pressmeddelandet finns det som vanligt en lista med förslag på samplanteringsväxter. Där ges många utmärkta exempel på lämpliga följeväxter till bolltisteln, även om Gillenia, Phlomis, Achillea filipendulina och någon till råkat hamna i fel lista.

Det enda man måste tänka på är var bolltisteln placeras i en rabatt eller stäpplantering. Årets Perenn 2012 tillhör nämligen en skara perenner som inte dör särdeles vackert. Till samma grupp av fuldöende perenner kan vi sortera in till exempel solbrud, Helenium, och gulklint, Centaurea macrocephala. Hos dessa torkar bladverket in en tid efter blomningen och sedan står det torrt och skräpigt kvar resen av säsongen.

Nu brukar jag ju säga att brunt också är en färg och det är förvisso sant. Men olika perenner har en tendens att dö olika snyggt. Just den blå bolltistel hör alltså till dem som kan se fula och tråkiga ut när de har vissnat. Därför bör bolltisteln inte placeras i framkanten av en plantering utan ett stycke in där andra ännu grönskande eller vackert döende perenner kan dölja det osnygga, vissna bladverket.

På det hela taget är Årets Perenn 2012 en alldelses förträfflig perenn, som jag nu hoppas ska få den uppmärksamhet och spridning i park och trädgård som den verkligen förtjänar. Så gå ut och jonglera i rabatten - plantera en bolltistel redan i dag! Det kan inte bli fel.

söndag 2 oktober 2011

Världsparken - jorden runt på en dag

Det får alltid plats en planta till! Minibussen är dock snart fullastad inför planteringen

En stor visionär är han utan tvivel, Anders Dagsberg, stadsträdgårdsmästare i Mariestad och tillika lärare på Göteborgs universitets trädgårdsskola DaCapo i samma stad.

Sakta, lite i skymundan, växer och frodas nu de olika geografiska planteringarna i Världsparken, ett grönt stråk av olika biotoper från skilda delar av jordens tempererade områden som Anders har initierat. Snart ska vi kunna vandra i en kinesisk sekvojaskog, en amerikansk sumpskog, en mellanösternskog, på en svensk torräng och mitt bland många andra spännande biotoper.


Under ett skyddande tak av björkgrenar spirar en del av den blivande Världsparkskogen

Träden i de framtida skogsbiotoperna är planterade som små, taniga landskapsplantor och tar därför många år på sig innan de vuxit sig stora och bildat ett skyddande krontak där sedan skuggfördragande örter kan breda ut sig kring våra hårt snörade vandringskängor. Men de är på gång! Lärken som används som amträd är redan uppe och petar i skyn och därunder bubblar det av aktivitet bland de allt större före detta landskapsplantorna av olika trädslag.


Rudbeckia triloba och Aster pilosus blommar på den gamla präriedelen i Världsparken

En annan del av Världsparken utgörs av en nordamerikansk prärie som började att anläggas för två år sedan och som när den är helt utbyggd om ett antal år kommer att omgärda en hel fyrvägskorsning och omfatta omkring ett hektar av blommande örter och vajande präriegräs.

I onsdags och torsdags var jag i Mariestad för att slutföra tredje etappen av prärien. På onsdag förmiddag berättade jag först för studenterna på skolan om prärien som ekosystem och visade bilder från såväl ursprungliga, restaurerade prärier som prärieplanteringar från både USA och Europa.

Här ska det planteras

Sedan skulle 500 kvadratmeter gräsmark en bit från själva korsningen omvandlas till prärie. Grässvålen var redan borttagen och ca 30 cm krossmaterial 0-20 hade lagts ut ovanpå den befintliga jorden. Jag placerade ut växterna på plats och studenterna började att plantera.

Många av växterna var de samma som på den redan anlagda präriedelen. Där växer sedan tidigare röd sidenört, Asclepias tuberosa, läkerudbeckia, Echinacea pallida, skallerormsmartorn, Eryngium yuccifolium, solöga, Coreopsis lanceolata och kokardblomster, Gaillardia för att nu nämna några.

Flera nya arter har tillkommit på den nya präriebiten som nu har planterats. Asclepias purpurascens, Dalea purpurea 'Stephanie', Echinacea simulata, Liatris aspera, Penstemon tubaeflorus, Phlox pilosa, Ruellia humilis och Verbena rigida är alla nya inslag på prärien i Mariestad.

Kom till Mariestad och besök Världsparken i vardande nu! Prärien blommar ju redan för fullt!

Studenterna på DaCapo gjorde ett utmärkt planteringsjobb

Efter två dagars slit är nästan allt planterat

Färdigt! Det är 12 plantor/m2