tisdag 28 september 2010

Havsnära ståndort


Idag var det en utedag med ståndortsövning för de nya studenterna i Alnarp. Både larkare och lingare cyklade, körde bil eller till och med joggade mellan fyra olika platser där de möttes av en lärare. Själv var jag ända nere vid stranden bakom Blå Caféet i Lomma och tog emot studenterna. Deras uppgift var att i smågrupper bestämma dels vilka växter som fanns nere vid stranden, dels vilken ståndort vi egentligen befann oss på och så hur de funna växterna relaterade till ståndorten.


Studenterna tog sig an uppgiften med stor iver och initiativkraft och efter 20 minuters letande, artbestämmande och diskuterande återsamlades alla smågrupper och vi gick gemensamt igenom vad man kommit fram till.

Stor silverbuske, Elaeagnus angustifolius kallas ibland för den nordiska oliven


Växter som trivdes bra på den havsnära, vindpinade och torra växtplasen var framför allt svarttall, Pinus nigra, stor silverbuske, Elaeangus angustifolius, havtorn, Hippophaë rhamnoides och vresros, Rosa rugosa, men också flera arter av Salix, bukettspirea och hagtorn. Däremot syntes det tydligt att det här inte var någon lämplig ståndort för tysklönn, Acer pseudoplatanus eller björk, Betula pendula.



Längs själva strandlinjen dominerade strandråg, Leymus arenarius, och här fann vi också bocktörne, Lycium barbarum vars röda frukter säljs torkade som hälsokost under namnet gojibär. I Kina kallas busken för 寧夏枸杞.
Bocktörne, Lycium barbarum, vid stranden i Lomma

4 kommentarer:

  1. En härlig dag ni hade:-)

    Du, det där bocktörnet=gojibär, det var skoj!

    SvaraRadera
  2. Jag lärde mig nyligen detta med gojibär också. Man kunde ju annars tro att en sådan solanumväxt var giftig, men det är klart, tomaterna går ju också bra att äta...

    SvaraRadera
  3. Ja, det var härligt om än blåsigt och överraskande småkallt i överkant.

    Just det, vårt vildväxande, risiga bocktörne är lika med östasiens gojibär. Fast nu är ju inte bocktörnet ursprungligt hos oss förstås. Det är en asiatisk kulturrymling som anpassat sig perfekt till den torra och karga, vindpinade strandkanten.

    Namnet gojibär får vi nog stå ut med, för visst känns det en aning främmande att i affären fråga efter "en påse torkade bocktörnebär, tack"

    SvaraRadera