måndag 27 februari 2012

Mossa med mjuka läppar

Amani pussar mossan

Varje gång känner jag mig lika upprymd. Igår åkte Amani och jag till Dalby Söderskog utanför Lund igen. Det är vår närmaste nationalpark och en av de mest spännande när det gäller insektslivet, fast även om det nu varit några plusgrader i flera dagar så sover småkrypen ännu sött bland mulm och löv.

Men mossan är vaken året om. Här i söderskogen finns många olika mossarter på de murkna stockarna och att pussa mossa känns mjukt och mysigt mot läpparna.

Vi återvänder ofta till Dalby Söderskog och särkilt under våren när vätterosen vaknat och nunneört, gulsippa och skogsbingel fyller mellanrummen kring stubbar, torrakor och fallna jättar.

Isen i de små bäckarna smälter undan och snart är det dags för den stora blomsterprakten i hagen. Då åker vi dit igen och jag återkommer säkert hit till bloggen också för att berätta om en solig vårdag i söderskog. 

Amani hastar uppåt i Dalby Söderskog

5 kommentarer:

  1. vilken härlig skog!! Kan förstå att han pussar mossan, jag klappar den jag.
    Ha en alldeles underbar tisdag!!

    SvaraRadera
  2. Åh, det får nog bli en skogsrunda idag, suget satte in ;-) Har jag vägarna neråt nångång får det nog bli ett besök i Dalby söderskog, det ser härligt ut ! Barn är ett fantastiskt sällskap i skogen, de ser så mycket spännande saker. Pussat mossa har jag inte provat, sedär något att se fram emot :-)
    Lisa/Lisas trädgård

    SvaraRadera
  3. Ja, klappa mossa är inte så dumt det heller. Vi brukar smeka backsippor om våren och det är också en trevlig och rogivande sysselsättning under soliga och lata vårhelgsdagar.

    Dalby Söderskog är full av död och murken ved, överallt ligger vackra, torra grenar och jättestora stammar som ger området ett nästan trolligt skimmer. När dessutom alla nunneörterna blommar med sitt följe av glada vårörter är ett besök där en stor upplevelse.

    Barn är ett fantastiskt sällskap överallt. De ger oss goda anledningar till att verkligen ta sig ut i naturen och väl där får deras upptäckarlust och påhittighet oss att känna bekräftelse på att det var just detta vi skulle göra den här dagen i livet. Lycka till med mosspussandet

    SvaraRadera
  4. Vilken gosig bild med mosspussen! Barn är en sann källa till glädje. Önskar att fler barn fick komma ut i naturen. Läste om en intervju med barn för en tid sen om att vistas i naturen, något man inte tyckte om eftersom det "stacks" och var "ofräscht". Man ville hellre hållas i iordningställd park- och stadsmiljö!

    Har några bilder på mossor och lavar till ett kanske kommande blogginlägg och upptäcker vad skrämmande lite man kan om det. När vår biologilärare i högstadiet plockade fram Ursing stönade klassen högljutt och det är kanske först nu man inser att Ursing inte var så pjåkig i alla fall. Med vetskapen om det rika liv som mossor och lavor för med sig borde det vara lätt att älska dem.

    Kristina

    SvaraRadera
  5. Ja, mossor och lavar finns i många olika skepnader och är väldigt underutnyttjade växtgrupper i trädgårdssammanhang. Det ska bli kul att läsa ditt mossig inlägg så småningom.

    SvaraRadera