måndag 22 november 2010

Årets perenn blev en funkia


Hosta fortunei, blomsterfunkia med otaliga kultivarer har utsetts till Årets Perenn 2011. Det är som vanligt Perennagruppen bestående av landets perennodlarelit som har tänkt och funderat, vaskat och till slut valt ut och hedrat just den mångformiga blomsterfunkian med den förpliktande titeln "Årets Perenn".


Stäppsalvia var första Årets Perenn - här sorten 'Ostfriesland'

Det var 1997 som Perennagruppen för första gången lanserade årets perenn. Prämiärperenn blev då stäppsalvia, Salvia nemorosa och sedan har en lång rad av utmärkta, odlingsvärda perenner fått samma utmärkelse. Bland de allra bästa av alla årets perenner återfinns röd solhatt, Echinacea purpurea 'Magnus', jättedaggkåpa, Alchemilla mollis, kärleksört Sedum 'Matrona', ulleternell, Anaphalis triplinervis, sköldpaddsört, Chelone obliqua och kransveronika, Veronicastrum virginicum.

Här är hela listan.
1997: stäppsalvia, Salvia nemorosa
1998: röd solhatt, Echinacea purpurea ´Magnus´
1999: jättedaggkåpa, Alchemilla mollis
2000: kärleksört, Sedum ´Matrona´
2001: ulleternell, Anaphalis triplinervis
2002: blodnäva, Geranium sanguineum ´Max Frei´.
2003: rödbladig alunrot, Heuchera micrantha-kultivarer
2004: sköldpaddsört, Chelone obliqua
2005: stjärnflocka, Astrantia major
2006: kransveronika, Veronicastrum virginicum
2007: jättetåtel, Molinia arundinacea
2008: fläckig lungört, Pulmonaria officinalis
2009: gullnattljus, Oenothera fruticosa
2010: koreansk plymspirea, Aruncus aethusifolius
2011: blomsterfunkia, Hosta fortunei-kultivarer

"Hosta fortunei" är egentligen ett samlingsnamn för en hel grupp av trädgårdshybrider med ganska olika utseende. Med största sannolikhet ingår daggfunkia, Hosta sieboldiana, i hybridkomplexet. Den egentliga Hosta fortunei, om den nu finns, är däremot inte så vanlig i odling men grönbladiga sorter som 'Obscura' och 'Hyacinthina' är nog inte så avlägsna de förmodade vildformerna.

Bland de bästa kulturformerna kan nämnas 'Francee', 'Patriot' och 'Gold Standard'. Funkiornas hela och stela blad kommer bäst till sin rätt när de samplanteras med växter som har mjukare och sirligare struktur. Därför hör olika ormbunkar till funkians bästa grannar. Läs mer om Årets Perenn 2011 på Perennagruppens hemsida.

Är då blomksterfunkian ett bra val? Är det en värdig Årets Perenn-representant? Ja, i varje fall uppfyller den ju med råge kriterierna härdig, vacker och odlingsvärd i hela landet, men så särskilt upphetsad blir man kanske inte av ett gäng brokbladiga funkior. Möjligen för ett antal år sedan, men idag känns de ganska vanliga och ospännande. Dessutom är de ofta angripna av virus, men det är de ju inte ensamma om i växtvärlden förstås.

Nu tycker jag personligen bäst om Årets Perenn när det bara är en perenn som väljs ut, som fallet var med Echinacea purpurea 'Magnus' och Sedum 'Matrona'. Blomsterfunkiorna är ju en hel massa olika sorter som också alla ser olika ut. Jag hade alltså hellre sett att man fastnat för en ensam kultivar, förslagsvis den fantastiskt vackra 'Francee'. Ett plus är i alla fall att Perennagruppen har valt ut fem av de bästa sorterna och presenterar dem lite närmare.

Sammanfattningsvis tycker jag ändå att Hosta fortunei är ett ganska bra val men som samtidigt andas väldigt mycket 1990-tal. Fast hellre sent än aldrig!

16 kommentarer:

  1. Håller med dig till fullo Peter - det är roligare med en växt än många snarlika. Och visst har hostan säkert haft sin trendiga höjdpunkt, men å andra sidan tillhör den ju verkligen stomväxterna i trädgården.
    Har förstått att viruset har vållat en del debatt men jag är inte så insatt i det.
    Man får väl gilla läget.
    Må gott!
    Eva

    SvaraRadera
  2. Ja, funkiorna som grupp hör verkligen till trädgårdens bästa stomväxter, så av den anledningen borde förstås någon funkia någon gång bli Årets Perenn.

    Om man istället bara valt en namnsort, vilken hade du i så fall och alla andra läsare också för den delen föredragit? 'Francee' eller 'Patriot'? Eller någon helt annan?

    SvaraRadera
  3. Hej hej på dej,
    Jag funderar på varför man över huvud taget utser årets perenn. Är det för att ha ngt att fylla Nordiska trädgårdsmässan med?? ... ;)
    Hade det inte varit mer intressant med årets nykomling eller bortglömda?

    SvaraRadera
  4. Man vill förstås ha något som ger extra publicitet åt en växt. Allt sådant ökar försäljningen av densamma. Idealet är att pricka så rätt att man väljer en växt som redan är populär men att populariteten är i stigande. Jag tror man hittade helt rätt när man valde röd solhatt, stäppsalvia, jättedaggkåpa och kärleksörten Matrona. Ulleternellen vet jag inte, tror kanske inte att en sådan växt kan sälja jättemängder, men blodnävan borde kunna göra det, likaså rödbladig alunrot och sköldpaddört. En riktigt fingerspitzgefühl hade man med stjärnflocka och kransveronika fungerade nog också bra, men jag gissar att gräset jättetåtel inte var så slagkraftigt (tuvrör hade nog varit ett bättre val) och lungörten var troligtvis för extrem i sin blomningstid. Var det förresten inte vit lungört? Gullnattljus, rätt ok, men kanske inte tillräckligt härdig? Koreansk plymspirea tror jag inte har rätt potential för massförsäljning, men blomsterfunkia borde ha det fortfarande även om boomen har passerat. Egentligen skulle man kunnat haka på någon växt som är mer på uppåtgående, vad sägs om trebladsspira, Gillenia? Funkar fint över hela landet, blommar högsommar och har fina höstfärger. Lättskött och anpassningsbar, en växt som har bred "appeal". I alla fall vad jag själv tror.

    SvaraRadera
  5. Är det förresten inte otidsenligt att tala om Hosta fortunei? Har det inte visat sig att det här inte är fråga om någon art utan en kulturform och att det är olika hybrider vi talar om som sorter? Tycker man får den uppfattningen om man läser Amerikanska hostasällskapets hemsida. Idag finns det alltså, såvitt jag förstår, ingen art som kallas Hosta fortunei, men kanske finns det ett hybridkomplex (och sporter) som kallas H. fortuneigruppen? Tacksam för svar på detta.

    SvaraRadera
  6. Jo, jordnära Sanna, utnämningen av en årlig odlingsvärd perenn är faktiskt en stor succé. Det har ökat intresset för perenner bland folk i allmänhet och uppmärksammas numera i de flesta medier.

    "Årets nykomling" fungerar tyvärr inte eftersom det alltid tar några år innan man kan gå i god för härdighet och odlingsvärde. "Årets bortglömda" däremot är väl just vad det många gånger är eller i varje fall kunde vara. Fast inte i år förstås.

    SvaraRadera
  7. Syftet med Årets Perenn är egentligen inte att sälja så mycket som möjligt av just årets perenn, utan mer att skapa eller främja ett intresse för perenner i största allmänhet. Som PR-kampanj för perenner är Årets Perenn en veritabel succé som har stor genomslagskraft och som verkligen har ökat perennernas popularitet i många olika sammanhang.

    Naturligtvis säljer förstås ändå årets perenn extra bra under utmärkelseåret, och det har visat sig att köpintresset håller i sig i flera år efteråt. Perennagruppen brukar också föreslå ett antal lämpliga följeväxter som passar att samplantera med årets perenn, men tyvärr är handeln erbarmligt dålig på att exponera dessa om det sker överhuvudtaget. Med få lysande undantag vill säga.

    Som befrämjare av perenner i allmänhet och gräs i synnerhet fungerade även jättetåteln, Molinia arundinacea, utmärkt, även om jag håller med dig om att tuvrör, Calamagrostis x acutiflora, hade varit ett ännu bättre val och då särskilt den vitbrokiga, danska namnsorten ’Overdam’ (eller ’Avalanche’ med för den delen), som utan tvekan är ett av de absolut bästa och mest odlingsvärda trädgårdsgräsen.

    Själv tycker jag annars att Anaphalis triplinervis är en av de bättre och mest användbara av alla tidigare årets perenner, just för att den är så bra till att kombinera med andra växter.

    Jag håller också med dig om att Gillenia trifoliata är en mycket odlingsvärd perenn och det är faktiskt av mina allra käraste favoriter i alla typer av woodlandsplanteringar, men den kommer nog ändå aldrig att bli Årets Perenn. Anledningen är att gillenian är så långsamväxande och därför nästan alltid ser för ynklig och tanig ut i handelsledet

    SvaraRadera
  8. Ja, Lars, du har rätt i att "Hosta fortunei" troligen inte förekommer som vildväxande art, utan med största sannolikhet är ett hybridkomplex, något som jag ju också antydde i inlägget.

    SvaraRadera
  9. Ja, det skrev du ju :-) Frågan är varför man håller kvar vid denna konstlade "art" i namngivningen? Skulle man inte bara skriva till exempel Hosta x 'Francée' eller liknande? Fortunei finns som jag har förstått saken, överhuvudtaget inte. Eller?

    SvaraRadera
  10. Ulleternellen är absolut användbar, men mina tankar gick lite kring vad som har en kommersiell potential och samtidigt är en bra och användbar perenn. Det kanske heter att det inte främst är ökad försäljning man är ute efter, men jag tror bestämt att handeln inte vore intresserad av denna kampanj om inte merförsäljning skulle vara en effekt.
    Vad jag menar är att trixet är att hitta en växt som också kan stå för sig själv, på så sätt att den nog bör ha lite "krukväxtfaktor" för att kunna sälja mängder. Den bör alltså se bra ut i kruka och blommorna bör vara lite "söta" men det kanske man inte kan säga om daggkåpan, men den har ju blivit en succé och var det väl redan innan den kom som årets perenn.
    Du har nog rätt om gillenian, men det borde väl vara en odlingsteknisk sak. Gissar att man får klippa den så att den grenar sig, fast bäst blir den nog i större krukor, där tycker jag att den har sett riktigt fin ut även i handeln.

    SvaraRadera
  11. Jag anser också att det vore mer korrekt att skriva Hosta 'Francee' eller Hosta 'Francee' (Fortunei-gruppen). Men av någon anledning så håller SKUD i sin växtdatabas fast vid Hosta fortunei.

    Om Hosta fortunei finns eller inte vill jag låta vara osagt, men så vitt jag förstått så har gruppen uppstått i kultur och förekommer alltså inte som vildväxande art.

    Det vore kanske en säljande rubrik: "Årets perenn - funkian som inte finns" för att travestera på ett tidigare inlägg om en viss näva på den här bloggen.

    SvaraRadera
  12. Jo, det är klart att kampanjen Årets Perenn ska bidra till en ökad försäljning av perennen i fråga och av perenner överhuvudtaget.

    Men som Årets Perenn väljs knappast kioskvältare utan intressanta, gärna lite okända eller underanvända perenner som förväntas öka intresset för gruppen som sådan och därmed även på lång sikt verka för ett ökat användande av perenner och i slutändan större efterfrågan och mer kassaklirr i växtbutiken. En hög "krukväxtfaktor" är också i högsta grad önskvärd.

    Gillenia trifoliata skulle kunna vara tänkbar som kandidat om man valde en äldre, omskolad kvalitet, men priset skulle i så fall bli högre. Men det kanske marknaden snart är redo för?

    SvaraRadera
  13. Ja, jag tror att marknaden är redo för det. Vad är det som säger att alla perenner presenterar sig som bäst i just 9 cm krukor? Allt ifrån Aubretia till Eupatorium säljs ju i sådana och de förstnämnda passar ju bra, men knappast de senare, åtminstone inte när de har börjat växa.
    Det finns ju många fler växter som behöver större krukor för att fungera bäst, många gräs till exempel och även många ormbunkar, som blir utsökta i 2-3 liters krukor, men totalt ointressanta i småkrukor, om man inte som kund vet hur sorterna blir efter utplantering.
    Apropå ormbunkar så måste väl en sådan komma som årets perenn förr eller senare? Jag vill minnas att Athyrium nipponicum 'Pictum' var åtets perenn i USA för några år sedan, ja det stämmer: http://www.perennialplant.org/ppy/04ppy.htm
    jag vet inte ritkigt vilken ormbunke som skulle passa bäst som årets perenn i Sverige, men jag tror inte riktigt på den japanska, eftersom den växer lite svagt här vad jag har sett. Kanske strutbräken, den har många utsökta kvalitéer. Träjon är förstås den mest anpassningsbara och den är också halvt vintergrön. Eller raggträjon som är lite lurvigare? Majbräken finns i några rödaktiga former som kanske kan vara något, den är ju mycket elegant också. Eller så någon riktigt vintergrön art från Polystichum eller Blechnum? Exotiska och vackra men ändå ganska lättodlade.

    SvaraRadera
  14. Jag glömde förstås Adiantum pedatum, frilandsadiantum. Den är ju både robust och vacker och skiljer sig från de vanliga ormbunkarna tillräckligt för att se exotisk och attraktiv ut. Jag håller nog på den.
    http://gardening.about.com/od/gardendesign/ig/Designing-a-Shade-Garden/Maidenhair-Fern--Adiantum-.htm

    SvaraRadera
  15. Det gläder mig verkigen att du också slår ett slag för ormbunkarna! En ormbunke vore perfekt som årets perenn, för en mer underanvänd grupp med potential går nog inte att hitta.

    För bara några veckor sedan höll jag en föreläsning här i Alnarp om ormbunkar och efteråt diskuterade Kenneth Lorentzon - som också är en varm förespråkare för att använda mer ormbunkar oftare - och jag ormbunkar bland tänkbara växter att bli årets perenn.

    Just Adiantum pedatum tyckte vi skulle vara en av de bäst lämpade i så fall. Andra tänkbara kandidater vore majbräken, raggträjon, spetsbräken eller kanelsafsa.

    Men då måste nog handeln först lära sig att exponera perennerna bättre. Tro det eller ej, men idag hittar du vanligen ormbunkar under varugruppen "ormbunkar" i växtbutiken. Först när växtförsäljarna börjar att samexponera sina växter i säljande koncept är det möjligt för en ormbunke att lyckas som årets perenn tror jag. När är vi där?

    SvaraRadera
  16. Jo, jag gillar ormbunkar skarpt. De tillför en naturkvalitet som man inte så lätt kan få på något annat sätt. Om de finns där tycker man att det blir lummigt och vackert, men om de saknas är det svårt att sätta fingret på vad som fattas. Ormbunkarna tillför struktur eller snarare textur och den varierar över året. Vårens ihopkrullade kräklor till blad är helt speciella och utvecklingsfasen varar några veckor. Under den tiden är bladen extra tunna och vackre i motljus.
    Nackdelen med strutsbräken är väl dess utlöpare, den är svår att hålla på en begränsad plats, men det kan ju också vara en tillgång i större planteringar. I naturen har jag sett den växa bland vitsippor, något som är mycket vackert, och har även sett det in någon plantering. Kanske skulle det fungera fint med tidiga tulpaner och balkansippor? jag tror mycket på att kombinera ormbunkarna med lökväxter. I Enköping har man en fin plantering med en tidig vit tulpan och träjon har jag för mig.
    Men då säger vi adiantum som årets perenn då?

    SvaraRadera