söndag 15 augusti 2010

Babyträdgård i stadsparken?

Idag kom det för mig. En ny tanke. En helt ny designidé. En spädbarnsträdgård! Baby Gardening som det skulle kunna heta på ett språk nära dig.

Det finns ju redan speciella trädgårdar anpassade för äldre och funktionshindrade. Här kan dofter och gammaldags växter minna om barndomen och i bästa fall både hjälpa minnet en bit på traven och ge en fin trädgårdsupplevelse.

Den här typen av trädgårdar är förstås anpassade också för rullstolar och växterna är placerade så att de lätt kan nås från sitthöjd. Trädgårdar och lekplatser för barn finns ju också. Med gungor och klätterställningar, pilkojor och vinbärsbuskar. Men för bäbisar? Nä, inte vad jag vet i alla fall.

I bostadsområdet i Lund där vi bor finns ett litet koloniområde där några få entusiaster odlar bär och grönsaker, kryddväxter och prydnadsblommor. Den lilla oasen ligger halvt gömd bakom en trädridå och väl inbäddad i grönska. När Amani ska sova går jag på en liten promenad i området och om han börjar bli otålig och gnällig, trött och skrikig så svänger jag barnsulkyn rätt in bland odlingslotterna. När han tittat och luktat sig mätt brukar han bli nöjd och somnar oftast snabbt när vi fortsätter vår vandring.

Igår fyllde Amani 11 månader. Han älskar den här platsen! När vi kommer hit blir han genast knäpptyst - inte ett ynka litet gnäll ens - och tittar sig förväntansfullt omkring. Han spanar på humlorna som fumlar runt, blomflugorna som stirrar förbi, de få fjärilarna som fladdrar från blomma till blomma och alla andra spännande småkryp.

Han pillar på blomknoppar, repar kryddblad och luktar på allt och smakar på det mesta. Jag brukar ibland knåda några blad mellan fingrarna och låta honom dofta. Det tycker han om. Han klämmer sönder björnbär och smakar på utblommad lavendel.
Det här fick mig att tänka till. I din egen täppa kan du ju förstås lätt själv skapa ett babyparadis med blommor och blad, men om du bor i lägenhet i staden är du hänvisad till parker och kommunala grönytor. Här skulle man kunna anlägga små babystigar kantade med spännande växter i småbarnssmak. Även större barn skulle ju uppskatta det förstås. Vuxna med.

Amani gillar särskilt citronmeliss och kungsmynta, lavendel och svarta vinbärsblad, taggfria björnbär och vindruvor. Andra växter som kan passa för babyträdgården är pepparmynta och andra myntor, salvia, renfana, röllika, timjan, pion och lammöron. Fler bär också förstås som smultron, hallon och blåbär. Färgstarka blommor hör också till babyns favoriter. Prova med gyllengul strålrudbeckia, eldröd studentnejlika och karminrosa axmalva.

Verkar det som en bra idé? Vad tycker du?

7 kommentarer:

  1. Kul idé som jag gillar. Förstår att lillen slappnar av, det är för mig också väldigt lugnande att gå och titta, känna, lukta och smaka i min trädgård. En utflykt för alla sinnen.
    Lammöra måste finnas, den gillar mina killar att känna på, och citrontimjan.

    SvaraRadera
  2. Ja, citrontimjan också så klart! Den doftar underbart gott tycker jag.

    En utflykt för alla sinnen och alla åldrar! Vi vet ju idag hur viktigt det gröna är för tillfrisknande vid psykisk överansträngning och rehablitering av utbrändhet.

    Men frågan är ju också vad det kan bygga upp av välbefinnande och inre lugn hos en människa som är normalmående. Vad kan den intima och spontana kontakten med naturen och det odlade innebära på lång sikt för det lilla barnet? Bra är det ju definitivt. Hur gamla är dina kluttar förresten?

    SvaraRadera
  3. Håller med om att det är viktigt och att det kan hjälpa till att rehabilitera. Ligger kanske mer bakom traditionen att ge bort blommor än vad jag tidigare reflekterat på. Man tar ju ofta med blommor till sjukhuspatienter.
    Att utsätta barnen för dessa intryck tror jag hjälper till att öppna, stilmulera och utveckla sinnen.
    För en normalmående måste det ju hjälpa till att producera ett (tillfälligt) välmående likt ett lyckorus? Eller kanske det kan liknas med meditationt och instilla ett inre lugn?
    Mina kluttar är ganska stora kluttar, 7 och 9. Yikes!

    SvaraRadera
  4. Bra ide!
    Barn gillar sånt som går att äta, jag har satt citronmeliss, gräslök, citrontimjan, bronsfänkål och stolte henrik i barnens skolrabatt. Är kul att se reaktionerna en del tycker den där lakritsväxten ( bronsfänkålen) stinker och andra går och kniper av den titt som tätt. Sen är där blommor också förstås, men inget som inte går att äta. Borde alla skolbarn och dagisbarn ha och parker för den delen, fram för mera grönt till alla åldrar!

    SvaraRadera
  5. Jaaaaaaaaa!! Så bra. Jag håller på att barnanpassa alla "lekplatser". Ut med ölandstok och in med bärbuskar och jorgubbar...
    I Rannebergen gjorde jag en helt ätbar lekplats (men den är väl borta nu) där alla växter gick att äta...det var kul och uppskattat av de små barnen....FÖR mer glada barn ! //

    SvaraRadera
  6. Ja, fram för ätligare och roligare skolgårdar och lekplatser. Skolrabatt har inte alla skolor - ännu. Men det är på stark frammarsch med grönare skolgårdar i alla fall. Som tur är.

    Barnanpassade lekplatser borde ju vara självklart. Bra att Göteborg får fler sådana nu. Men en helt ätbar lekplats? Åt de upp både gungor och klätterställning?

    "Vad ska väck? Ölandstok och häck!
    Vad ska in där? Jordgubbar och vinbär!", för att felcitera en gammal sloganklassiker så här i valtider.

    SvaraRadera
  7. Jösses ja....det är därför lekplatsen är borta nu...de åt upp hela fadderasket..."Hungriga barn i Rannebergen" löd rubrikerna i GT!!

    Jo det är ju katastrof i dessa moderna tider att inte ALLA skolgårdar är gröna och att all asfalt är borta. När jag gick på Munkagård hade jag en galen ide´om att jag skulle starta egen firma med en mobil trädgård som åkte runt bland alla betong skolgårdar i Sveariket...men tänk dig scenariot....upp till stadsdels förvaltningen: Hej jag skulle vilja ha betalt för att ge barn en grön upplevelse på sin rast......? nja hade nog gått sisådär!

    Jag fortsätter på valfläsket : Betong och asfalt skall väck, in med smultron och häck!!

    SvaraRadera