torsdag 19 augusti 2010

Explosion i lila

Vilken färgexplosion! Nu är det lila som gäller på prärien i Alnarp. Under augusti formligen exploderar  prärien i rödvioletta toner när hundratals rosenstavar (Liatris pycnostachya) pekar finger i skyn.


Det är på sensommaren som prärien är som allra bäst och just rosenstaven står för årets största dominans i färg och form accopanjerad av gula toner från gullris (Solidago ohiensis) och rudbeckia (Rudbeckia missouriensis, Rudbecka triloba). Enstaka eftersläntrare av dagöga (Heliopsis helianthoides) blinkar fortfarande till i solgasset, men det är Liatris pycnostachya som totalt dominerar och stjäl all uppmärksamhet så här i mitten av skördemånaden.



Liatris pycnostachya bland låga Aster ptarmicoides

I naturen hittar vi Liatris pycnostachya på betydligt fuktigare ståndorter än vad vi erbjuder här i Alnarp. Men den utvecklas mycket bra också på torrare marker och led inte alls under extremtorkan i juli. Däremot har den svårare att föryngra sig när det är torrt, så vi ska inte förvänta oss alltför många fröplantor av den här rosenstavsarten. Liatris pycnostachya är ganska konkurrenssvag och trivs bäst med lite lägre grannar. Därför är den lilla långblommande astern Aster ptarmicoides en utmärkt följeslagare som dessutom sprider sig väldigt bra på just lite torrare lägen. Helst vill den ha en torr sandjord.


En intressant skillnad mellan Liatris pycnostachya och den vanligaste rosenstaven i våra trädgårdar, Liatris spicata, är att Liatris pycnostachya inte alltid börjar att blomma i toppen av blomställningen som Liatris spicata gör.

Gullriset, Solidago ohiensis, har precis börjat att blomma på Alnarps prärie

7 kommentarer:

  1. Tack, nu lärde jag mig vad min Rosenstav är för en ;O) Gröna hälsningar, Petra B.

    SvaraRadera
  2. Mycket intressant anläggning. Och vacker!

    SvaraRadera
  3. Så var börjar pycnostachyan blomma? Lite här och där? Knappast nerifrån väl? Det är en udda strategi de har rosenstavarna, men man ser att det kommer nya blomknoppar efterhand i bladvecken nertill. Finns det månne embryon i varje bladveck så att den kan blomma ända uppifrån och ner om säsongen är tillräckligt lång?

    SvaraRadera
  4. Tack kära ni för goda kommentarer! Ja, Lars var börjar de att blomma egentligen? Lite olika verkar det som, ofta på mitten, men ibland från toppen. Nästa år ska jag studera detta fenomen lite närmare och göra noggranna noteringar.

    SvaraRadera
  5. Hur har ni förberett jorden här? Är det den skånska myllan i original eller har ni magrat ut den med tillsats av sand/stenmjöl?
    Om det är vanlig mylla så har ni kanske trädat den i minst en säsong?

    SvaraRadera
  6. Skånska myllan har inte magrats ut men väl toppats med ett lager av ca 20 cm grov sand tänkt framförallt som ogräsbarriär.

    Det vore högintressant att anlägga en högörtsprärie direkt på svart jord och då behöver den förstås först trädas i en eller helst två säsonger med regelbundna harvningar för att tunna ut jordens fröreserv.

    SvaraRadera
  7. Ja, sand fungerar väl bra. Men varför så mycket som 20 cm? Skulle det inte räcka med hälften? Då komme väl växrötterna mer direkt i kontakt med den underliggande jorden? Och exakt vad är det som vore så intressant med att anlägga utan sand och med bara intensiv träda? För att man då kunde så perennerna och slippa plantera?

    SvaraRadera