tisdag 6 juli 2010

Först till Kortedala

Skrevorna planterades med krypflox och blodnäva
I morgon bär det av norrut. Jag tänker passa på att besöka några av mina planteringar på vägen till Lidköping dit jag ska i annat ärende. Första anhalt blir Kortedala i Göteborg där en bostadsgård renoverades för några år sedan. Utgångsläget var en gles talldunge med berg i dagen och en massa ogräs förstås. Bästa tiden att besöka den här planteringen är nog visserligen under våren då tusentals kuddflox (Phlox douglasii 'Crackerjack') färgar klippskrevorna eldigt rödvioletta, men det finns förstås andra värden också. Vi får se.

Prärie planteras, september 2009
Sen måste jag bara till den nyanlagda prärien i Mariestad! Den planterades sent i höstas och ännu har jag inte varit där och inspekterat resultatet, så jag är riktigt nyfiken just nu. När hela planteringen är klar om si så där 6-7 år så kommer ca 10 000 kvm blommande prärie vaja kring en fyrvägskorsning. Det blir mäktigt! Men än så länge är bara 1 500 kvm planterade. Undrar om det börjat blomma ännu...

Om det blir tid för det, så svänger jag sen inom Sävsjö. Där har jag ju gjort många planteringar genom åren, men inga på sistone. Den äldsta är 12 år gammal om jag minns rätt. Rapport från rundresan kommer!

6 kommentarer:

  1. Som att hälsa på gamla bekanta, kan jag tänka mig att det är för dig.
    Kul att se hur det utvecklar sig och hur det växer samman.
    Hoppas vi får se efter-bilder senare.

    Annelie

    SvaraRadera
  2. En liten undran: hur sköts den här prärien i Mariestad? Är det hackning mellan plantorna, eller lämnar man det hela åt sitt öde? De borde ju kunna ha grott en del saker som baldersbrå i höstas och den kan ju i och för sig blomma vackert nu, men gissar att man inte vill ha det...

    SvaraRadera
  3. Ja, nya och gamla bekanta och framförallt kära vänner! Jag har faktiskt ingen egen trädgård - om nu inte 6 kvm på framsidan och det drygt dubbla på altansidan kvalificerar till ettträdgårdsägarepit - så mina planterinagr landet runt blir mina trädgårdar. Jag till och med rycker ogräs när jag kommer på besök. Vänskap ska ju odlas... Efter-bilder kommer.

    SvaraRadera
  4. Det har inte grott så mycket ogräs på prärien. Hela ytan är täckt med ca 20 cm krossmaterial. Egentligen ville jag täcka med naturgrus, men av någon anledning så blev det istället finmakadam. Frön från fröreserven i jorden under kan alltså inte gro. De ogräs som förekommer, främst dunört (Epilobium), kommer från krukorna. Det är mycket viktigt att det lilla ogräs som trots allt finns i planteringen nu omedelbart rensas bort. Annars kan det bli problem till nästa år.

    SvaraRadera
  5. OK, det förklarar ju att det ser kemiskt rent ut utan kemikalier! 20 cm kross är mycket, betyder det att plantorna hamnar i krosset med sina rötter helt och hållet, men att de arbetar sig ner till matjorden?
    Och är krossen en rent praktisk åtgärd, förutom att det ger en hel del mineraler? Den har väl i sig inget direkt med prärie att göra, utan där är det väl mycket mullrik jord?

    SvaraRadera
  6. Plantorna hamnar i krossmaterialet, men rötterna letar sig ner till jorden under. Syftet med ett grus-, sand- eller krosslager är framförallt för att inte ogräs i fröreserven ska gro. Men det blir också ett dränerande övre skikt som underlättar övervintringen och gör växtplatsen varmare.

    Det finns både torra sandprärier, våta dyprärier och feta högörtsprärier. Men den äkta prärien, högörtsprärien, fanns på mycket goda jordar som var enormt mullrika och djupa.

    SvaraRadera